Börja odlingen inomhus

Tidigt på våren är ofta odlingsentusiasmen som allra störst. Man bläddrar i kataloger, drömmer om stora skördar och vackra blommor och tror att det mesta är möjligt. Men för att få fram de där stora kålhuvudena eller den speciella chilisorten måste man i vårt kärva klimat börja redan när tjälen och snön täcker marken. Fobos rådgivare, Jan Strålman, delar här med sig av sina bästa tips för plantuppdragning.

I drygt 20 år har Jan Strålman varit i stort sett självförsörjande på eget odlade grönsaker, frukt och bär. Hans odlingar på Vikbolandet omfattar ungefär 1000 kvadratmeter och två mindre växthus. Varje år förkultiverar Jan en mängd plantor till friland och växthus.

– Det blir några tusen plantor jag drar upp varje år. Jag sår både blommor, kryddor och grönsaker inomhus, berättar Jan som redan är igång med sina penséplantor.

Sådden sker på en arbetsbänk i köket eftersom fröerna vill ha varmt för att gro. Sedan flyttas de upp till sovrummet där temperaturen hålls kring 17-18 grader. Där finns också extrabelysning i form av lysrör.

– Det är viktigt med balansen mellan ljus och värme för plantorna. Står de för varmt och får för lite ljus ränner de iväg och blir taniga. Man märker att man har gjort rätt när plantorna blir knubbiga och fina, förklarar Jan.

Så småningom flyttar han ut plantorna i snickarboden där han ordnat med extra belysning. I boden håller han en temperatur kring 15 grader vilket gör att plantorna utvecklas på bästa sätt. För den som har en mer begränsad bostad, där alla rum är uppvärmda, föreslår Jan att man stänger av elementet i ett sovrum.

– Man kan också dra upp plantorna på bostadens norrsida där det blir kallare. Det är då viktigt att man ordnar  tillskottsljus.

Sådd

Tidigare har Jan använt brätten för plantuppdragningen där varje frö redan från början får en egen cell. Men numera tycker han det är mer praktiskt att börja sådden i vanliga plastburkar.

– Jag slutade med brätten eftersom man slösade bort plats när frön inte grodde. Nu använder jag glassburkar som jag gör hål i botten på. Sedan ställer jag dem i en större burk och lägger en disktrasa av typen Wettex-duk i botten som jag vattnar på.

Odlingsbrätt med majsplantor

Jan betonar att det är lätt att vattna för mycket om man gör det uppifrån.  Det är därför bättre att vattna underifrån och låta jorden suga upp vattnet. På så sätt förhindrar man att det blir för blött om rötterna för de späda plantorna.

När plantorna blivit lite större planteras de om i en egen kruka. Han låter dem då stå på gamla bakplåtar och i botten finns skumplast som håller fuktigheten.

– Plantorna klarar sig faktiskt några dagar utan bevakning med den här typen av bevattning. Så det går att resa bort några dagar om man behöver det, berättar Jan.

Jord

Vad ska man då använda för jord när man drar upp plantor inomhus? Jan Strålman är inte förtjust i de färdiga jordblandningar som finns att köpa i handeln.

– I handelsträdgårdar säljs en rad jordblandningar under olika namn. Man kallar den såjord, växthusjord, rosjord, trädgårdsmästarjord och allt möjligt för att locka kunderna. Men oftast består blandningarna mest av torv med tillsatt gödning från hönsgödsel. Det är skamligt att detta får kallas jord!

Eftersom torv är så kolrikt förbrukar det kväve vid nedbrytningen vilket gör att näringen i ”jorden” tar slut efter några veckor. Det som man trodde var så fin ”jord” visar sig alltså snabbt vara enbart ett odlingssubstrat som måste gödslas rejält om det ska växa något över huvudtaget.

Istället förespråkar Jan att man blandar sin egen såjord och planteringsjord på hösten (se faktaruta) av vanlig odlingsjord, kompost och sand.

– Man kan säga att årets odling börjar med att man blandar till jord under hösten. Den kan stå i säckar utomhus eller i ett uthus och sedan tar man in den några dagar innan man börjar så.

Såjorden han använder består till hälften av sand. Det blir en mager blandning som underlättar groningsprocessen. Den tvingar också rötterna att söka sig djupare och gör att plantan etablerar sig bättre. Efter några veckor skolar han om plantorna och de får då en betydligt mer näringsrik jord bestående av växtkompost.

– Den jord jag använder ger växterna all näring de behöver tills de ska planteras ut. Ibland, om plantorna har vuxit mycket, får jag skola om dem en gång till.

Det är viktigt, påpekar Jan, att till exempel tomatplantorna inte får långa perioder utan tillväxt. Plantorna blir då inte lika livskraftiga. Så fort man märker att de står still i växten bör man alltså ge dem näring.

– Man kan göra gödselvatten själv av kompost eller nässlor som får ligga i vatten. Det blir utmärkt näring som man vattnar plantorna med försiktigt. Man kan också köpa Bycobact flytande näring som är krav-märkt. Den passar även utmärkt till krukväxterna inomhus.

Skötsel

Förkultiveringen startar redan i början av mars då Jan sår rotselleri och purjolök. Paprika, tomat och gurka sås i mitten av mars och i slutet av månaden är det dags att börja med kålväxterna.

– Det är vanligt att man börjar för tidigt med sin sådd, både inomhus och på friland. Men i allmänhet tjänar man inget på det. Växterna kommer inte i gång förrän jorden blivit varm och förkultiverar man för tidigt riskerar man att plantorna förväxer sig.

Jan tycker därför att man ska skynda långsamt med sin sådd men ta hand om plantorna desto bättre.

– Man måste till exempel vara noggrann och avhärda plantorna som ska ut på friland. Jag låter dem stå ute i dagsljus i tio dagar innan de planteras ut.

Växterna som ska in i kallväxthusen planteras i allmänhet ut i början av maj. Eftersom tomaterna inte mår bra av temperaturer under 15 grader har Jan extravärme i växthuset om termometern faller.

Jan betonar att man inte ska dra upp fler plantor än vad man orkar ta hand om och att skötseln av plantorna är det viktigaste för att man ska lyckas med att få fina grönsaker.

– Att dra upp plantor är lite som att ta hand om små barn, man måste ge dem de allra bästa förutsättningarna för att de ska lyckas. Om man använder sig av Fobos metoder får jorden den rätta balansen och växterna får precis den näring de behöver.

 

Blanda din egen jord

Såjord: Den ska vara mager så att plantans rotsystem växer till ordentligt. Jorden kan bestå av 50 % vanlig odlingsjord och 50 % sand i storlek 0-8 mm.

Planteringsjord: Förmultnad och sållad jord från en växtkompost innehåller det som en växt behöver. Jord från hushållskompost innehåller ofta dubbelt så mycket kväve som en ren växtkompost.

Jan blandar själv 75 % växtkompost med 25 % vanlig jord. Om man har hushållskompost med mycket kväve måste andelen vanlig odlingsjord ökas. Man kan då blanda 25 % kompost med 75 % vanlig jord.

Ekoblandning: En universalblandning av sand och gräsklipp. Blandningen görs under växtsäsongen när gräsklippet är saftigt och grönt. Man blandar 5 – 10 liter åt gången av sand 0-8 mm och färskt gräsklipp. Blandningen görs i svarta säckar och de knyts ihop så de blir lufttäta. De får sedan stå och efter en tid har mängden sjunkit ihop till drygt hälften.

Ekoblandningen kan användas efter två månader och lagras i två år. Genom att blanda in mer sand kan den användas som såjord, annars fungerar den som planteringsjord. Receptet kommer från Nils Åkerstedt.

 

 Såtider i zon 3

Grönsak	Såtid inomhus	Utplantering
Rotselleri	1 mars	På friland: mitten av maj
Purjolök	1 mars	På friland: mitten av maj
Paprika/tomat	10 mars	I kallväxthus: början av maj
Gurka	15 mars	I kallväxthus: början av maj
Kålväxter	30 mars	På friland: mitten av maj

                                                     

Om man inte har växthus utan planterar tomat, paprika och gurka på friland förskjuts såtiderna några veckor framåt. För anpassning till andra odlingszoner kan man räkna med att varje zon ger en veckas förskjutning i tiden.                                   

    Karin Jansson