Purjolök

Allium porrum L.

Musselburgh

Kulturarv. Från 1822.

Kraftväxande höstsort med mycket tjock hals.

Blågrönt bladverk. Mild, fin smak.

Utmärkt i nordiskt klimat, stor köldtålighet.

Allmänt om Purjolöken
Allium porrum
Liliaceae

Utseende och ursprung.
Purjo är en tvåårig planta som härstammar från Medelhavsländerna där den odlats sedan antiken. Purjon har långa bleka bladslidor som omsluter varandra och bildar en långsträckt, vitgrön jättehalslök.

Växtplats och jordmån.
Soligt, varmt läge med en djup, mullrik och näringsrik jord med hög kalkhalt, pH-värde över 7,5.

Sådd och såtid.
Purjolök har en lång utvecklingstid och bör förkultiveras. Utplanteringen görs när frostrisken är över och jorden blivit något uppvärmd. Plantavstånd 10-20 cm, och ett radavstånd på 40-60 cm. Purjo planteras djupt, för att ge en längre vit hals.

I varma och gynnsamma odlingslägen i södra Sverige kan man så purjo direkt på friland, men man måste då göra detta så fort jorden reder sig.

Allmän skötsel.
Ogräsrensning och luckring. Bevattning i samband med plantering och därefter vid längre torka. Kupning, för att få långa vita halsar.

Gödsling.
Gödsla med kompost eller stallgödsel året innan plantering. Purjo kräver en näringsrik jord för att utvecklas bra.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Lökmalens och lökflugans larver kan ibland orsaka stor skada på purjolöksodlingen. Samodling med t.ex. morötter gör det svårt för lökflugan och lökmalen att hitta löken. Täckning med fiberduk är en annan metod som fungerar bra.

Dessutom förekommer jordbundna smittosjukdomar som t.ex. lökrost, papperfläcksjuka, stjälknematoder, rotnematoder, lökbladmögel, fusarios, vitmögel, grönmögel och löksot.

För att undvika dessa sjukdomar bör man ha en ordnad växtföljd och inte odla lök på samma plats år efter år. Lök bör inte återkomma på samma plats oftare än vart 4:e-6:e år.

Skörd.
Purjolöken går att skörda i alla stadier, men vill man ha en stor skörd så väntar man så länge som möjligt. Purjo växer länge på hösten och tål en hel del kyla.

Näringsinnehåll.
100 g purjo innehåller 28,4 kcal, 40 mg C-vitamin och 1,1 mg järn.

Förvaring.
Enklast förvarar man purjon direkt på odlingsplatsen, täckt med ett lager löv eller halm. Vill man förvara den inomhus kan man jordslå den i en låda med fuktig sand placerad i ett svalt utrymme.

Användningssätt.
Rå i sallader, gratinerad, stuvad,  i grytor, soppor och pajer.

Sortval.
Det finns en del olika sorter att välja på, man skiljer mellan höst- och vintersorter. Längden på den nedre vita delen av purjon växlar mellan sorterna.